Rapporter & artiklar

WorldSkills Sweden arbetar med att öka kvalitet, status och intresset för yrkesutbildning. För att stärka den långsiktiga utvecklingen samt utvärdera har vi haft kontakt med några svenska forskare som publicerat flertalet artiklar och rapporter om yrkesutbildning. Nedan presenteras ett antal rapporter och artiklar med koppling till yrkesutbildningens attraktionskraft och kvalité.

Vi kommer varje år att arrangera ett utvecklingsmöte i syfte att bredda kunskap om yrkesutbildningens förutsättningar, behov och betydelse.

Har du tips om rapporter eller artiklar som bör finns på sidan. Kontakta Anna Kjellgren Anna.kjellgren@worldskills.se

Slutrapporten från Euroskills2016

EuroSkills2016 skulle bli en inspirerande manifestation för yrkesutbildningar och framtidslust. Vilket det blev! På plats fanns det 35 tävlingsyrken och 9 presentationsyrken representerade, 500 tävlanden från 34 olika länder, och 26 prova på aktiviteter för besökarna att ta del av.

EuroSkills2016 blev en publiksuccé!
Under tävlingsdagarna har 74 736 besök gjorts på EuroSkills. Antalet besökare, alltså unika personer som har besökt evenemanget under dagarna, beräknas till cirka 65 000. Av dessa hade hela 34 000 skolelever föranmält sig.

Ta del av EuroSkills slutrapport.

Uppfattningar om gymnasial yrkesutbildning
2017 SIFO

En online-undersökning om uppfattningar kring gymnasial yrkesutbildning.

Ta del av undersökningen här: SIFO: Worldskills 2017

ATTITYDER TILL YRKESPROGRAM 2017- Nollmätning samt uppföljningsmätning bland elever i åk 9 av Ungdomsbarometern.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes per mobiltelefon till ett slumpmässigt urval av 320 ungdomar i hela Sverige som går i åk 9 och är 15 år gamla i januari/februari 2016 samt februari 2017 . Resultaten har vägts med avseende på kön och förstahandsval av program.

Ta del av undersökningen: ATTITYDER TILL YRKESPROGRAM

FOKUS PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING
– En antologi om hur yrkesutbildningen kan förbättras

Den gymnasiala yrkesutbildningen tappar successivt i attraktionskraft hos elever som skall välja till
gymnasiet. Orsakerna till denna utveckling har varit föremål för flera studier och analyser under
senare år. Såväl regeringen som andra riksdagspartier presenterar nu förslag om hur
yrkesutbildningen ska reformeras.

Ta del av hela antologin här: FOKUS PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING

EuroSkills 2016 – Besöks undersökning. – Utförd av Ungdomsbarometern

Under  EuroSkills 2016 i Göteborg, intervjuades besökare för att få veta mer om deras inställning till yrkesprogram. Samt om deras besök på tävlingsarenan gjort någon skillnad.

I undersökningen intervjuades grundskoleelever, arbetssökande, gymnasieelever och föräldrar.

I sammanfattningen kan man bland annat läsa, ”Under EuroSkills säger grundskoleelever att de framförallt fått bättre kunskap om vilka yrkesprogram som finns, olika yrken och branscher, jobbmöjligheter efter ett yrkesprogram samt vad de tycker är intressant.

Ta del av undersökningen

Yrkesutbildningens irrvägar

Rapportens syfte är att göra en systemanalys av svensk yrkesutbildning, med fokus på följande frågeställningar: 1. Hur är yrkesutbildningssystemet utformat och finansierat? 2. Möjliggör och underlättar yrkesutbildningssystemet individers yrkesval och yrkeskarriär? 3. Tillgodoser det arbetsmarknadens kompetensbehov?

Läs rapporten

Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet

Rapporten innehåller lägesbeskrivningar av yrkesutbildningsområdet, redogörelser för Skolverkets pågående insatser samt Skolverkets bedömningar av vilka åtgärder som bör vidtas, eller perspektiv som bör beaktas, i det fortsatta arbetet med att främja yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft.

Läs rapporten

Samverkan för bättre arbetslivsanknytning – En kvalitetsgranskningsrapport om restaurang- och livsmedelsprogrammet och hantverksprogrammet

Rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning med inriktning mot arbetslivsanknytningen på två av gymnasieskolans yrkesprogram hantverksprogrammet och restaurang- och livsmedelsprogrammet. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de femton skolor och skolhuvudmän vars yrkesprogram har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena. Vilka skolor som granskats framgår i bilaga 1.

Läs rapporten

Valideringens Janusansikte – Branschorganisationernas förhållningssätt till validering, SeQF och generiska kompetenser

Föreliggande rapport är ett resultat av studier som har utförts inom ramen för forskningsprojektet ”Yrke, kvalifikation, rörlighet” vid Ratio – Näringslivets forskningsinstitut. Forskningsprojektet har finansierats med medel från den Europeiska Socialfonden.

Läs rapporten

13 steg mot en framgångsrik yrkesutbildning – En undersökning bland Sveriges yrkeslärare

En undersökning bland Sveriges yrkeslärare. Lärarna har fått svara på frågor både om sin egen arbetssituation och vilka faktorer som är viktiga för att höja utbildningens kvalitet och elevernas motivation. Baserat på undersökningen föreslår Lärarnas Riksförbund 13 åtgärder. Bland annat mer tid för varje elev, kraftigt förstärkt studie- och yrkesvägledning samt fler speciallärare och specialpedagoger i gymnasiet. Utgiven i samband med Yrkes-SM 2016.

Läs rapporten

Bridging the gaps: Recent reforms and innovations in Swedish VET to handle the current challenges

I denna rapport till årets Nord-VET konferens diskuterar universitetslektor Daniel Persson Thunqvist, Linköpings Universitet, de utmaningar som svensk yrkesutbildning har i ett framtida perspektiv och mot bakgrund av senaste årens reformer på yrkesutbildningsområdet.

Läs rapporten

Det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasieskolans yrkesprogram
2016 Skolverket

Rapporten belyser apl inom yrkesprogrammen ur framför allt ett lärarperspektiv. Syftet är att ge en nationell bild av yrkeslärarnas syn på sina förutsättningar för apl-arbetet, tillgången på apl-platser och kvaliteten i elevernas apl. Den lyfter också fram skillnader mellan de olika yrkesprogrammen.

Läs rapporten

Uppfattningar om gymnasial yrkesutbildning
2016 SIFO

En online-undersökning om uppfattningar kring gymnasial yrkesutbildning.

Läs rapporten

Attityder till yrkesprogram
2016 Ungdomsbarometern

Gymnasievalet är för många ungdomar det första av flera stora framtidsval. Att det är det första är relevant inte bara för att erfarenhet från tidigare val saknas, utan också för att det ofrånkomligen påverkar förutsättningarna för andra val som senare ska göras, oavsett om det handlar om vidare studier eller jobb. Intresse, kompisar och bakgrund är andra viktiga faktorer i sammanhanget, eftersom grupptillhörighet och identitet inte bara är en konsekvens av valet, utan också får stor inverkan på vilka de reella alternativen faktiskt upplevs vara.

Under de senaste åren har söktrycket till yrkesprogrammen sjunkit. Det finns flera anledningar till detta, men en viktig förklaring är att de har kommit att uppfattas som ett smalare alternativ. För en ungdomsgeneration där det är viktigt att hålla alla dörrar öppna, inte minst till vidare studier som intresserar allt fler, blir följaktligen högskoleförberedande program det enkla valet för många.

Under 2016, som av Regeringen utsetts till Yrkesutbildningens år, sker många initiativ för att öka söktrycket till yrkesprogrammen, varav flera är kopplade till Yrkes-SM i Malmö och EuroSkills i Göteborg. För att kunna utvärdera effekterna av de insatser som görs har vi på Ungdomsbarometern därför på uppdrag av WorldSkills Sweden genomfört en studie kring attityder till gymnasievalet och yrkesprogrammen bland elever i årkurs 9. Undersökningen, som presenteras i denna rapport, fungerar således dels som en nollmätning, men ger också viktiga kunskaper för alla som arbetar med gymnasievalet i någon form.

Läs rapporten

Ratio Rapport ”Yrkesutbildningens irrvägar” – Nils Karlson och Filippa Ronquist.
Rapport nr 20, 4 feb 2016.

Det svenska yrkesutbildningssystemet är fyllt av otydligheter enligt ny forskning. De elever som i vår står inför utbildningsval måste därför ta sig igenom ett system med flera irrvägar. Samtidigt har regeringen utsett 2016 till yrkesutbildningens år. Det skapar förväntan på åtgärder för att förbättra kompetensförsörjningen.

Slutsatsen är att svensk yrkesutbildning utmärks av en rad irrvägar. Yrkesutbildningssystemet lider av kortsiktighet, översiktsproblem, återvändsgränder och brist på tydlig progression. Något som försvårar individers yrkesval – i ungdomen och livslångt.

Läs rapporten

I denna rapport från EU-kommissionen redovisas framgångsfaktorer för en bra yrkesutbildning på ett intressant och strukturerat sätt. Rapporten baseras på forskning och på erfarenheter från medlemsländerna. I rapporten lyfts också yrkestävlingar fram på ett positivt sätt.

Läs rapporten

Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet

I denna rapport har Skolverket utvärderat yrkesutbildningen. Slutsatserna handlar bl a om behoven av att stärka kvaliteten, att ändra synen på yrkesprogrammen från ett begränsande till ett möjlighetsinriktat gymnasieval, att effektivisera och bredda samspelet med arbetsgivare för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Detta sammantaget för att få upp volymen sökande till yrkesprogrammen.

Läs rapporten

Yrkesutbildningen i backspegeln – arbete och studier ett år efter gymnasieskolan.

SCBs rapport handlar om yrkesutbildning och jobbmöjligheterna efter examen. Rapporten berör också upplevd kvalitet i utbildningen samt om koppling finns mellan utbildning och arbetsuppgifter.

I korthet har inemot 70% av eleverna arbete efter studierna och mer än hälften av dessa ser också en god koppling mellan utbildning och jobb. Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen får högre betyg än den skolförlagda.

Läs rapporten

Lärlingsutbildning- i skärningspunkten mellan kompetensförsörjning och socialpolitik (2015)

Lärlingsutbildning skapar allt större intresse i Sverige och i andra EU-länder. I denna bok av Alexandru Panican och Jonas Olofsson redogörs för svenska erfarenheter och initiativ på lärlingsutbildningsområdet mot bakgrund av forskning och erfarenheter av lärlingsutbildning i Danmark, Norge, Nederländerna, England och Tyskland. Bokens huvudfokus är:Vilka är förutsättningarna för att etablera en omfattande lärlingsutbildning i Sverige?

Författarna menar att mer bransch och partssamverkan bör ske för att stärka förutsättningarna för lärlingsutbildning liksom satsningar på Studie- och yrkesvägledare i grundskolan samt att ett helt nytt ämne, Arbetslivskunskap, införs i grundskolan nämligen.

Läs rapporten

Väljer unga fel? – grundskoleelevers attityder till gymnasievalet

I denna rapport diskuteras och exemplifieras hur unga gör sitt gymnasieval. Bland slutsatserna kan noteras ett ointresse för framtida matchning till etableringsmöjligheterna på arbetsmarknaden samt att eleverna bestämmer gymnasieval själva. Studie- och yrkesvägledning i skolan anses ha marginell betydelse.

Läs rapporter

Yrkesutbildning i förändring

Teknikcollege en bättre modell för en ny yrkesutbildning än lärlingsutbildning. Det konstaterar Jonas Olofsson, professor vid Malmö högskola, som i den nya studien Yrkesutbildning i förändring: från lärlingsutbildning till yrkescollege (Rapport nr 18, april 2015) sammanfattar de förändringar som arbetslivet genomgår och de krav som en modern yrkesutbildning måste leva upp till. Studien är genomförd på uppdrag av Ratio, inom forskningsprogrammet Kompetens för tillväxt.

Läs rapporten

World-Class Apprenticeships

Tom Bewick, VD för INSSO (international Standards Organisation) resonerar i denna rapport från 2015 om betydelsen av att investera i en yrkesutbildning som håller världsklass.

Läs rapporten

Education to Employment

Denna färska rapport från McKinsey är en fortsättning på rapporten från 2012. I denna finns även Sverige med som en av de undersökta länderna.
Rapporten bekräftar bl a behovet av att stärka kunskapen om yrkesutbildningens möjligheter till utveckling i arbetslivet. Svenska elever är de som i störst utsträckning anger att de saknar sådan information. En specifik Sverge-del finns på sid 72.

Läs rapporten

Man lär så länge man har elever

(Rapport nr 15, november 2014) Robert Höghielm, Stockholms universitet, Ratio.
I denna rapport belyses arbetsplatsförlagt lärande utifrån såväl arbetsgivarens aspekter som de pedagogiska. Studien bygger på intervjuer med 11 arbetsgivare i skilda branscher.

Läs rapporten

Skilset And Match

I Cedefops senaste nyhetsbrev kommenteras bl a Euroskills 2014. Här finns också några artiklar om myndighetens syn på framtida yrkesutbildning i ett europeiskt perspektiv.

Läs rapporten

Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet

Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet
I denna rapport från 2014 redovisar Skolverket sin övergripande syn på svenskt yrkesutbildning.

Läs rapporter

Yrkesutbildning för morgondagens arbetsliv

Alexandru Panican (red.) 2014.
Denna antologi är en mötesplats för forskare med intresse för yrkesutbildning. De medverkande forskarna utgår ifrån sina respektive ämnesperspektiv och avspeglar en bred samsyn om att flera institutionella förändringar krävs för att yrkesutbildningen ska kunna bli den attraktiva gymnasieutbildning som den förtjänar att vara. Se UR:s intervju med Alexandru Panican.

Läs rapporten

Effekter av arbetsplatsförlagt lärande på företag

(Rapport nr 14, november 2014) Kristine Persson, Ratio.
Inom ramen för forskningsprogrammet ”Kompetens för tillväxt” genomför Ratio ett delprojekt om effekter av arbetsplatsförlagt lärande på företagen. I denna rapport har Ratio med hjälp av intervjuer med företag och skolföreträdare kartlagt effekterna av arbetsplatsförlagt lärande hos fem företag som driver företagsgymnasium i Sverige.

Läs rapporten

Den svenska yrkesutbildningsmodellen

(Rapport nr 8, november 2013) Jonas Olofsson Ratio.
I denna rapport ges en översiktlig bild av den grundläggande yrkesutbildningens utveckling i Sverige. Yrkesutbildningens utveckling ses i ljuset av generella utvecklingsmönster inom välfärdspolitiken och av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Precis som på flera andra politiska områden är det uppenbart att yrkesutbildningen under senare år präglats av en nyorientering, även om det ännu sker inom de ramar som drogs upp genom reformerna under decennierna efter andra världskriget.

Läs rapporten

Modelling Vocational Excellence 2012

Denna broschyr är baserad på ett forskningsprojekt som Worldskills Foundation initierade 2010 och som är baserad på erfarenheter från tävlande och experter i Worldskills Competition 2011 i London. Den viktigaste slutsatsen är att yrkestävlingar ”driver på” kvaliteten i utbildningen.

Läs rapporten

Education to Employment: Designing a System that Works

2012, McKinsey & Company.
I denna rapport har McKinsey analyserat 25 initiativ med syfte att underlätta övergången från utbildning till arbetsliv samt gjort jämförelser mellan 9 olika länder (dock inte Sverige). I en slutsats pekas på vikten av att inför ungdomars utbildningsval peka på utbildningens möjligheter och utvecklingsvägar. Yrkesutbildningens pedagogik med en kombination av skola/arbetsliv anses optimal av såväl ungdomar som arbetsgivare.

Läs rapporten

Share This: